Dags att försöka sig på ett blogginlägg.

Det var ett tag sedan nu...igen.
Men jag känner inte att jag har så mycket att skriva om....

eller det har jag väl, men jag har inte den skrivarlusten just nu.

Och det har jag ju tjatat på om ett tag nu.
Det händer lite kul grejor framöver.
På fredag t ex, så drar jag, bästa Emmelie och Erica, fina svägerskan Cecilia och lilla mamsen,

till JÖNKÖPING.
En "tjej"dag, där vi ska bränna lite pengar på sommarkläder  
Utan män och utan barn.
Missförstå mig inte, jag älskar min sambo och mina underbara barn.
Men  ibland behöver man vara ifrån sin andra hälft.
Och för att kunna och ha energi nog att ta hand om sina små älsklingar,

så är det viktigt att kunna ladda batterierna någon gång lite extra.
För egen del laddar jag mina batterier varje dag, så att säga.
Var dag barnen t ex somnat för natten, så får jag lite egentid.
Det kan ju tyckas inte vara så mycket, men det är det där lilla som räknas.
Och då jag får tid över att rensa mina blomland, så får jag egentid.
UNDERBART!!!

Och ibland menar jag att man kanske kan behöva at ladda lite EXTRA mycket,

genom att få en heldag, mer eller mindre, för sig själv

och/eller med andra vuxna kvinnliga vänner. 
Jönköping....här kommer vi!!!!

Inte långt kvar nu till Jocke och jag åker till Turkiet.
Längtar så.
Min första utlandsresa och det är extra spännande.

Den 24 juni bär det av, då på eftermiddagen lyfter planet från Arlanda flygplats.
SPÄNNANDE VÄRRE!!!

Nu tänkte jag bjuda på lite bilder.

Jo visst blir det jordgubbar här i år med.

Emelie

Hanna

Erik leker med Vicktor

Vicktor leker på studsmattan med sina syskon. 

Ja, idag har det varit ett underbart väder. 
Jag vaknade i morse kl 05:30 av att Vicktor stod och trallade i sin säng.
Han tyckte att nu hade han sovit färdigt och nu skulle inte mamma heller sovar mera.

Så det var bara att stiga upp.
I de flesta fall, brukar jag försöka få honom att somna om, men en blick på honom, räckte,

för att jag skulle inse att det inte skulle lyckas.
Han skrattade och hoppade så fort jag tittade på honom.
Så upp med sig.
Men det gör mig inte så mycket.
I vart fall inte då jag kommit i säng i hyffsat bra tid kvällen innan, vilket jag hade igår då.
Dels så får jag vakna till på egen hand, även om Vicktor är vaken, för han är mer än nöjd med att

 få leka lite för sig själv på morgonen.
Vi eller JAG har mina morgonrutiner som jag trivs så bra med och det är så skönt,

när resten av husets invångar sover.

Jag byter pluttens blöja,

sätter på kaffe, ibland i omvänd ordning.

Sköter mina toalettbestyr....och sätter igång dator förstås, det brukar jag göra innan kaffet.
För då är kaffet lagom klart och datorn uppstartad när jag är klar med allt annat. 

För  jag sitter vid datorn på morgonen, det är gött att sitta en stund i lugn och ro.

Kollar min mail, kollar fb, kollar de bloggar jag följer och så vidare.

Men som idag, efter att de andra trollungarna kommit upp och Vicktor somnat igen, 

och de andra lugnt tittar på morgon barnprogram innan frukost....

så gick mamman....det vill säga JAG, ut på trappan på framsidan av huset 

och satte mig med en kopp kaffe och njöööööt i morgon solen, rätt i ansiktet. 
UNDERBART!!!!
Då hade var klockan strax efter 07 det var fortfarande lite kallt då, men inte så farligt.
Underbart att se daggen glänsa i morgonsolen.

Ljuvligt att lyssna på fåglarnas morgon sång.....eller kvitter.

Fast de låter väldigt upptagna....och det är de säkert.

Nåja.

Sen satte jag igång att rensa landet på framsidan...

har skjutit allt för länge på det nu.
Och det hann jag med rätt mycket innan Vicktor vaknade...
(ja vi åt frukost mellan mitt kaffe och rensandet).

....när han vaknade så fick han följa med ut och sitta i vagnen och titta på.
Efter ännu ett tag, så kom finaste Emmelie och hennes goa son.
Så då var jag nästan klar, gjorde klart där först, sen satte jag på kaffe, (igen).

Så hade vi fika i solen på filtar i trädgården och barnen fick leka så mycket de orkade.

En underbar dag

HELT ENKELT!!!! 

Jag ställde mig på vågen igår kväll. 

För första gången på bra länge. 
Ett tag var jag lite besatt av den,

och jag gick för visso inte ner mer i vikt, men jag stod åtminstone still,

varken upp eller ner.
Tacksamt....?

Men igår visade vågen på en nedgång på 10,2 kg

????
Det har varit ett mål som jag INTE har kämpat för så länge.

Jag har varit och ÄR lat.
Jag skjuter upp saker till imorgon.

"imorgon börjar mitt nya sunda liv"

så brukar jag säga till mig själv. Och hur många gånger har jag inte

skrivit och sagt det här?
Kanske inte sååå många gånger, men det har blivit sagt.

(mitt löfte att göra situps för alla likes jagfick på fb har jag inte hållt)

SORRY för det.
Men visst jag har varit sjuk också, det är en ursäkt som jag har.
Inte så länge men ändå.

Och i och fö sig opererad också.
Och det är tack vare min "sjukdom" eller vad den ska kallas,

som jag har tappat 10,2 kg....eller nästan.

Jag tappade 8 kg, tack vare den.
Något jag fick på köpet.
Jag säger ju det,

"inget ont, utan att det för något gott med sig" 
 Men nu har jag då tappat, så jag är nere på -10,2 kg på några veckor.

De sista har jag gjort själv.
Har nog tänkt mer på vad jag ätit. Dessvärre inte rört mer på mig...

eller jo, men inte mycket mer.
Men det är nog så, och det har känts så, de sista gångerna jag varit ute och gått,

att det känts lättare.
Och det är ju klart, jag är ju lättare.

10,2 kg lättare.

NICE!!

Jag lägger inga löften till någon annan längre.
Jag kommer inte börja hårdträna, även om jag skulle vilja,

kanske inte HÅRD träna, men visst vill jag träna,

eller till och med ut och springa.
Kanske skulle jag skaffa mig bättre kläder att träna/gå/springa i?
Jag har alltid tyckt att kläderna spelar väl ingen roll?
Men nu tror jag att det gör det. Kanske inte för resultatet.

Men att ut och gå eller springa i tjocka varma mjukisbyxor, funkar i vart fall INTE för mig.
Nä, kanske skulle jag införskaffa mig ett par sådana där mymmelbyxor?

Kram 

Nu är äntligen våren här.

För ett tag i vart fall.

Vi får väl se hur länge det varar, 

och medans jag väntar på att se det, 

så ska jag ta vara på solens strålar så mycket det bara går

ute i trädgården.

Gräva om ett jordgubbsland är tanken bland annat. 

Det har vuxit igen en hel del så jag bör nog gräva upp och om.

Vi får se hur det går, tungt var det, kände jag, när jag började provgräva lite.
Har ju ont i ryggen min redan som det är, så lite försiktig får jag väl kanske vara.

Barnen är fortfarande hostiga och förkylda. 
Värst är väl Vicktor och Emelie.
Det blir till att åka in med den minsta snart känns det som.
Febern har ju förvisso lagt sig, men den där hostan....

Han hostar tills han nästan kräks.

Den 24 juni åker vi till Turkiet Jocke och jag.

Mor och Johan bor hos oss och tar hand om barnen,

ja alla utom Hanna, för hon ska vara hos farmor och farfar,

den veckan som vi är i Turkiet. Blir ju jättebra,

för då tar vi ju bara med henne hem när vi kommer från Turkiet.

Kanon ju!!

Gissa om hon längtar.....

och GISSA om
JAG

längtar efter vår semester...

Det blir min första utlandsresa ever...

Slut på bloggandet just nu. 
Nu ska jag marinera lite kött, för det blir grillning till middag.

Efter marinerandet, ska jag ut och fortsätta i trädgården.

Kram