Ja i alla fall verkar det så.

Nätterna som jag på allvar,

(nästan),

trodde aldrig skulle ta slut. 
De är över....
Han sover bra nu äntligen.

Någon gång på förnatten kan han vakna och vara törstig

eller för att han tappat nappen.
Han vaknar för det mesta inte för det sistnämnda,

utan det upptäcker han då han vaknar och vill ha vatten.

Men helt seriöst, jag började nästan tro att dessa nätter aldrig skullle ta slut.

Och det har varit så knäckande....på riktigt.
Jag har varit helt ur balans.
Att aldrig få sova färdigt,

aldrig riktigt hinna in i djupsömnen.

Ja jag vet, vissa av er kommer säga, eller i det tysta

tycka att,

"ja men hallå, du har ju själv skaffat barn, så du får ta det helt enkelt"...

ja jag har skaffat barnen...helt rätt

och jag tar det....

helt uppenbart....

Men vad är det som säger att det är normalt med sådan nätter som jag har haft

de senaste månaderna.

Ja för så länge är det, mer eller mindre.

Det började faktiskt efter min operation.

 Då började amningen krångla,

då började vi komma ur fas, med varandra, Vicktor och jag.

Sen har han varit sjuk. 
Ja inte sååååå länge som några månader.

Men det har varit förkylningar och elände efter varandra....typiskt för årstiden skulle jag säga.

Sen åkte lilleman på svinkoppor...de satte sig som det brkar runt munnen....

men även i munnen, så det där med att äta mat, har inte funkat så bra.

Gröt har varit det enda som han kunnat eller velat äta.
Det blev antibiotika i en vecka för honom,

den fick hans mage att balla ur fullständigt...

inte så att han blev lös i magen, som sig bör, när man äter antibiotika...

utan han fick ont i magen, fruktansvärda smärtor, verkade det som.

Han låg och vred på sig, skruvade sig och bara skrek och skrek...

nätterna igenom.
Så kom jag på den otroliga idén....

Semp magdroppar....

Åkte till apoteket....betalde de dyra dropprna....

som för övrigt är värda varenda krona....

och gav honom...

och jag kan ärligt säga att jag märkte skillnad redan första natten,

efter att han fått dem.

Halleluja...

men säg den lycka som varar för evigt....redan den första natten

den natten då han sov...

så vaknar vi av att Emelie ligger och kräks....

så den natten blev det inget sova heller.

Vicktor sov...

men inte vi andra.
Magsjukan var här, bara att omfamna detta faktum.

 

Då hade Hanna redan haft det, men det var 1 vecka senare...

Vi trodde att faran var över.

Men ack så fel vi hade.

Nu var det Emelies tur.

På morgonen när det var dags för Linus att gå upp och äta frukost,

och sen gå till skolan,

så började han också kräkas.

Två magsjuka...

Hanna och Jocke skulle till Nässjö för nya skoinlägg...så de dog runt 10-tiden.

Emelie och Linus vart isolerade i var sitt rum....med uppassning de med.

Allt för att begränsa smittan till bara de två.

(vilket verkar ha lyckats).

Emelie blev pigg rätt så fort, tack och lov.

Redan på eftermiddagen/kvällen samma dag så var hon uppe och skuttade och lekte.

Linus likaså....fast för honom så var det inte över.

För rätt vad det var, 

efter att ha ätit och druckit blåbärssoppa i massor, 

och fått behålla det, vad det verkade. 
För det hann gå många timmar....

på kvällen, strax innan han skulle går och sova...så pep han bara iväg.

In på toa....

jag hörde hur han kräktes...

och jag sa till gubben....
"nej inte nu igen"...

han gick dit...och hann precis fånga upp honom nrä han föll ihop på golvet.

Han svimmade, benen bar honom inte.

Han var helt borta.

Jag gick dit och in på toan, som för övrig var nerspydd, fullständigt...

golv och väggar och så Linus där i en hög på golvet...

mitt i allt kräks.

Jag försökte väcka honom...

"Linus LIIIINUS...hur mår du?
Hallåååå!!!! Linus?!?"

Inget svar...inte en reaktion ens.
Jag försökte lyfta lite i honom.....

en trasdocka.

Inget...

Jag lyfte upp hans huvud och såg i hans ögon att han var inte där. 

Blicken tom....

Då blåste jag lite lätt i hans ansikte...

...då, blinkade han till....han liksom skakade till på huvudet

och började kvickna til.
"hej Linus...hur mår du....?"
Inte så bra så en askgrå liten pojk....med svag röst.
Det var bara att lyfta upp honom och in i duschen....benen bar honom ännu inte.

Satte honom på pallen i duschen, lutandes mot duschväggen....

och började duscha av honom.
Och så började han huttra och skaka....nu började han kvickna till mer.

Sen var det att bit för bit gå igenom vad som gick att räddas av det p toan.

En del gick rätt i skräpet.

En del in i duschen....och så var det bara att ta duschslangen och spola av hela toan.

Sist jag själv förstås.

OCH jag har klarat mig från magsjuka.

TACK OCH LOV FÖR DET!!! 

Vicktor, Jocke och Erik 

likaså.

Ännu så länge så i alla fall.

Vicktor reste sig idag....i sängen. 

Stod där ginglig, på ostadiga ben, som en nyfödd kalv...

men han stod upp. 
Har sett han försöka länge nu...

och allra helst mot tv:bänken.
Där står han mest på knä och håller i sig.

Ja det går undan nu.

 Men sitter det gör han inte....inte stadigt i alla fall.

Men han ålar sig fram...och fort går det.

Så han har väl inte tid att lära sig att sitta ordentligt.

 Varför sitta stilla, när man kan kräla omkring och upptäcka en massa ??

Nåja, nu har jag nog inte mer att berätta...tror jag.

så kram på er så länge.
Håll tummarna att vi andra inte åker på magsjukan nu också....utan att det är över på riktigt.

...för att inte säga helt slut.

Ja inte just precis NU kanske,

men jag/vi har haft en lite tuff tid...

eller snarare HAR.

Vicktor vaknar flera gånger/natt, 

och är mer eller mindre otröstlig. 
Han gråter och inget passar honom.
Hungrig verkar han vara, men han vägrar ju välling.

Och jag vill VERKLIGEN inte gå upp run 02-03 tiden

och ge honom gröt, som är det enda han äter för närvarande.

Men några gånger har det varit enda lösningen.
Tyvärr...  .

Han har varit förkyld och har haft feber, och tandsprickning på det.

Fast febern och förkylnings symtpmen har ju snarare varit pga tänderna som kommit.

Han tycks få sina tänder i par.
De kom 2 framtänder samtidigt...i överkäken.

Upp på detta så har han nu fått blåsor och utslag i och runt munnen.
Vilket i sin tur göt att han BARA äter gröt...inget annat.
Men det kan jag förstå....blåsior i munnen, på tungan, mellan framtänderna i underkäken....

huuuua, det gör klart ont.

Var på barnmottagningen i Eksjö igår....och jo då...han har,
(som jag misstänkte),

SVINKOPPOR.

Så nu står han på antibiotika.
Hoppas vid alla högre makter att det vänder snart nu då.
Så vi får hitta tillbaka till vår normala rytm igen.
Tänker jag efter, så har den varit förlorad sen min operation.

Vi har inte riktigt hunnit hitta tillbaka till den ännu.

Men det kommer väl så småningom.
Först var det ju det där med att amningen började krångla efter op:n...

sen att han inte tog välling....stöket med det.

Och nu detta....

Ja, vi får väl ta det lugnt och försöka hitta tillbaka.

För nu är det INTE roligt.
Jag är helt slut på nätterna......känns ibland som om jag ska krascha,

om jag ska vara ärlig.

     

Sen har jag HELT tappat fokus på mitt "bantande", ogillar verkligen den benämningen.....

men det är ju ändå vad det är.
Om det beror på allt detta eller om det är annat i kombination med det,

vet jag inte riktigt.

Men jag tror nog på att det är en komination. 
Jag har inte orkat....

inte orkat kämpa emot suget, eller vad man nu ska kalla det.
Det låter kanske knasigt....men jag har varit gråtfärdig på nätterna pga trötthet.

  
Det är otroligt vad störd natt sömn kan ställa till det..... 

Helt och hålet ur balans....

  

Men jag kommer igen....det vet jag.

Detta är ju en orska till att jag inte har bloggat på så länge....också.

Inatt fick jag ta igen mig lite mera.
Gubben var ju ledig igår och idag...så han var uppe ett par gånger inatt

när Vicktor vaknade...visst jag vaknade och låg vaken medan,

han fixade med lillen, men jag slapp gå upp...

och idag kände jag mig som en ny människa.

Tänk vad någon timme extra sömn, kan göra underverk.
   

Så NU känner jag mig piggare och gladare....

även att jag vet att inatt kommer bli som "vanligt"...

med störd nattsömn.
Men jag kan ta det nu....har lite andra kul planer imorgon....

och det innefattar bland annat 1-2 kanske 3 timmars egentid....
HELT ENSAM .

Gött....  

Kram

Det här längtar jag efter nu

     

och det 

HÄR 

     

Tänk så skönt va? 
Promenera på den här vägen,

en varm och skön sommarkväll.

Fåglar som fortfarande sjunger, ett rådjur som

står och betar lite nervöst,

i ett hörn av en klöver åker..... 

Jösses så poetiskt....

Men det är ju nästan så....varma sommarkvällar....

DET är poesi.

Åhhhh vad jag längtar.

Jag är ingen vinter person....

Kan inte säga att jag HATAR vintern, precis....

det är ett så starkt ord....HATA.

Men jag tycker verkligen inte om vintern.

Jo de första vinter månaderna....eller snarare.

DE första vinter veckorna...då det verkligen är vinter,

då är det helt okej. 
När solen skiner och det är smällkallt....

då är det.....vackert...i alla fall.
Det kan jag inte sticka under stolen med.
FINT är det.
Och jag tycker om att vara ute i snön ett tag.
Men ack ack ack...vintern är alldeles för lång.
OKEJ!!

Det får väl ligga kvar denna veckan och nästa med då.
Det är ju trots allt sportlov då.
Men sen får den allt lov att försvinna.

Det säger jag bara.

Nu vill jag ha vår. 

 

Kram

Ja, det här får ni nog allt stå ut med i fortsättningen,

med jämna mellanrum.

Att jag bloggar om Dinas Ark då och då.

Det tål att bloggas om tycker jag.
Jag tycker att alla hundarna förtjänar ett nytt hem.

Men jag lägger ut den här killen lite extra denna gången.

Zorro  

Ta en titt på honom....kanske kan han bli din?
Läs om honom, vad han har råkat ut för.

Ville bara säga detta.
Kram 

Så var det lördags kväll.

Som vanligt inte mycket att titta på, 

på tv:n. 
Men vi pratade om att titta på någon film, älsklingen och jag,

när vi fått barnen i säng.
Linus och Emelie, vill det säga.

För Hanna, har varit och är fortfarande hos en kompis ikväll

och kompisens mamma ringde nyss och sa,

att de pratar här, barnen, om att de vill sova över....?

Varpå jag sa att jag anade det,

Hanna pratade om det innan hon åkte till er,

att hon ville sova över....

så....ja, visst det går bra.

Spännande värre.
Första gången Hanna sover över hos en kompis.

Hon har ju sovit hos mormor innan förstås....

....men hos en kompis....det är annat det.

Men det går nog bra. 
Jocke åkte över med kudde, tandborst, nattlinne och favvonallen....

så det går nog ingen nöd på henne.
I värsta fall så bor de ju här i byn,

så det är bara att åka efter henne om hon skulle vilja det.

Linus har också varit hos kompis i eftermiddag/kväll...kom nyss hem.

Så nu sitter han och smaskar ostbågar.

Det är ju faktiskt lördag.
Men jag tar inga....(tycker ändå inte om),

Funderade på att fortsätta med fuskdagen och kanske ta

ett glas VITT. 
Det var ett tag sedan.

......

och ett glas hälldes upp,

läppar mot glas....

smutt smutt...

och...

TVI och VE

det var  det gräsligaste jag någonsin smakat på....

Fy för te tjyven....

ÄCKLIGT!!!

Nix....inget vin för mig.
I vart fall inget så sött och sliskigt....

Nepp, det får bli ett glas vatten istället,

kanske en god kopp kaffe....

Kram 

Jag har funderat på att starta en in samling till 

organisationen Dinas Ark. 
De arbetar idiellt med gatuhundarna i Rumänien.

Deras mål är att få bukt med de hemlösa hundarna på plats och det

 gör de bland annat genom sterilisering samt sprida information och kunskap

om hundar och djurhållning i allmänhet.

Men de adoption av lämpliga hundar är även en del av vad de gör, till Sverige och andra EU-länder.

Så då tänkte jag.
Varför inte försöka hjälpa till....så gott jag kan.
Jag kan för närvarande inte ta en hund, som jag gärna skulle vilja göra.
Men jag skulle kunna starta en insamling som jag kan skicka med min svägerska

på en av hennes resor ner till Rumänien, då hon hjälper till

samt hämtar hem hundar. 

www.dinasark.se

Så då tänkter jag be er,

att donera begagnade hundsaker som tex.

filtar, hundbäddar, tuggleksaker, koppel, skålar, borstar m.m 

Allt vad ni kan tänkas vilja donera.

Man kan även donera pengar.

Det gör ni enklast här: 

Det finns mycket mer man kan göra. 

Man kan åka ner till Rumänien och hjälpa till på plats,

mer info om det finns HÄR 

(samma länk som innan).

Man kan bli fosterfamilj till en hund som är redo 

att flytta till Sverige, så att det blir ledigt till en ny hund i Rumänien.

Man kan adoptera en hund...

här kan du hitta en sötnos som kan bli din vän

samt information om hur det går till.

Har ni saker som ni vill donera och vill göra det via mig, 

så lämna bara en kommentar här, 

eller hör av er per telefon, 

ni som har mitt nummer., 

så löser vi det. 

Min svägerska åker ner till Rumänien 

ganska ofta. 
Nästa resa är planerad nu i februari.

Kram 

Nu blir det bara ett kort inlägg.
Träningsväskan är packad,

står på bordet och väntar på mig. 
Sen efter någon timmes träning,

in till stan, för att träffa bästa 
Emmelie

för en lunch .

Bland annat.
Efter det ska jag träffa äldste sonen.  

Har lovat att bjuda honom på en klippning. 
Det är MYCKET välbehövligt.
  

Hans hår ser minst sagt galet ut.
Han har inte ela klippa sig innan,

men nu så....nu vill han.

Så vi får se hur det blir.

Ska ta bussen om en stund,

så hej så länge.

Kram 

TACK

Jag vill tacka er, 

mamma och Johan, 

för alla de gånger ni ställer upp och är barnvakt,

närhelst vi behöver

och NI kan.

Det betyder massor för oss.

Det är inte alltid så lätt

att hitta barnvakt till 4 små

busungar. 

Jag vill också redan NU

tacka för att ni ställer upp och 

är barnvakt 

OCH

husvakt med för den delen,

då jag och Jocke åker

till Turkiet i sommar.

Det är 

GULD 

värt.

  
Jag kommer sakna mina 

älsklingar något oerhört, 

men det är en tröst att veta att de är i goda händer

och att de kommer att ha det roligt med er,

 då vi är bortresta.

   

Så stort TACK

KRAM