för ännu så länge har de inte kommit hit  och de kommer inte heller. De fick förhinder idag, och hann inte. Däremot skulle han ringa till Jocke imorgon och ge en vägbeskrivning till kursstället som är på tisdag.

Så vi får fortsätta att hoppas ett tag till. Ialla fall till vi vet ifall han ringer...

För att det går vägen och blir ett jobb och att det blir långvarigt.

Det ska komma ett par till oss idag, där mannen har ett erbjudande om ett jobb till min sambo. Det handlar om att sätta viltstängsel...detta innebär att han kommer att vara borta hela veckorna. Han kommer ligga ute sönd-torsd. eller vad det var. Hoppas hoppas hoppas...men i nuläget så känns det som om alla sådana här nyheter är för bra för att vara sanna. Jag vågar inte tro på något förrens jag ser det. Ja, jag vet...pessemistiskt. Men det blir nog lätt så, när arbetslösheten har varat så länge. Och ja, jag vet att vi inte är de enda som drabbats av arbetslöshet, men  det spelar ingen roll. Jag bryr mig inte om ALLA de andra som är arbetslösa, om ni förstår vad jag menar. Alltså inte så att jag inte tycker att de har de jobbigt, för det är jag övertygad om att de har, de också. Men jag kan ju inte tänka på dem. Jag/vi har nog med mitt/vårt.

Hu, så det låter. Äh vad krångligt det blev.

Ialla fall...håll tummarna snälla ni, så att han får jobbet. Då blir det kurs på tisdag för honom i så fall, "arbete på väg." Sen kör de väl igång med en gång tror jag.

Ja den som lever får se.