Sitter med en knorrande Emelie i knät, på väg att somna igen, lilla gumman. Kände och såg efter innan att hon är svullen i munnen. I lördags när jag åkte hemifrån, kunde jag bara känna en ny framtand i överkäken, men igår när jag kom hem kunde jag inte bara känna utan även se, inte En tand utan Två tänder, och svullet och dant. Det känns som om det kommer kindtänder också...inte undra på om hon inte vill äta och har feber och är trött. Så nu sover hon igen...

Fast det blev bara Hanna och jag som käkade. Linus som älskar stuvade makaroner, ville inte ha någonmat,nu heller. Erik är fortfarande inne i stan och shoppar loss...tror jag har en grabb som är galen i att shoppa kläder. Eller jag tror inte, jag vet.

Som svar till dig Louise, så har jag inte mer än 4 barn. Erik 13 år, Linus snart 4 år, Hanna snart 3 år och Emelie nyss 9 månader. Det är inte så "farligt" som det kan låta.
Nä jag har inte kommit igång med GI-metoden och ska jag vara ärlig, så tror jag att jag skiter i det. Jag kör på med mina reduxin tabletter, grönt te och att försöka äta förnuftigt, så år vi se vart det bär väg.

Kram

Linus har klarat sig från att fortsätta att kräkas. Men han har legat hela dagen, varav den första halvan stekhet. Nu, den andra halvan, så har alvedon smält tablett gjort susen. Fast han sitter i soffan och tittar på Playhouse Disney. Emelie är inte heller riktigt pigg, hon gnäller och gråter så fort man sätter ner henne någonstans. Hon brukar inte vara sådan. Hon brukar sällan gnälla och hon tycker det är roligt att vara på golvet och leka. Hon vill inte äta något annat är välling, i normala fall äter hon allt man bjuder henne, men idag slår hon med händerna, vänder bort huvudet och kniper igen med läpparna. Inget ska in i munnen inte. Jo ett rån åt hon tidigare idag. Nu har jag nyligen lagt henne, efter att hon alldeles nyss har sovit. Hon är trött. Och även hon har varit varm som en liten ugn. Där gjorde flytande Ipren susen, men huuuaaaa vad den smakade illa,  av hennes minspel att dömma så. Så nu sitter jag och lyssnar på hur hon håller på att somnar...ja hon gör ett speciellt ljud när hon är på väg in i drömmarnas värld. Hon liksom gnorrar....ja, jag kan verkligen inte srkiva ner hur det låter...det låter så mysigt på något vis.

Hanna är inte heller pigg, fast honhar inte haft feber. Ännu. Fast på henne låter det som om hon hade en gammal tupp som inte klarar av att gala, i halsen.

Nu ska jag börja med middagen. Det blir stuvade makaroner och stekt falukorv. Det är gott, enkelt men mättande.

Tack själv Jessica för en mycket trevlig helg. Ni hade det så mysigt hos er och man kände sig liksom hemma där. Avslappnat.
jag nämnde till Gittan på hemvägen, lite som hastigast, att man kanske kan ta en grillafton någon gång vi i vår grupp. Om inte paddling skulle passa alla menar jag, och det kankse det inte gör. Vi får ta och filera lite på det...vad säger du?

Hämtade denna hos N.A.O.M

Jag vill visa dig att jag tänker på dig, i tuffa tider.

Kram

Ja, det verkar faktiskt vara en GOD morgon. Jag vaknade av att min yngste son livligt berättade något för min äldste son.

Det jag hör är; "vet  du Erik, när jag var hos dokto då, så fick jag ett femöra...och då...då, gjorde jag så här, då, (Linus visar med en rörelse, med handen, hur han stoppar något i munnen), - och sen, gjorde jag så här, (än en gång visar han något, denna gången hur han sväljer något),

- sen hamnar den i magen, som Emil gjorde.

Säger han sedan glatt...

Ja, när jag hörde detta, så såg jag naturligtvis inga rörelser, men jag gick ju upp, för att be Linus att inte prata så högt, de andra familjemedlemmarna sov fortfarande, och när Linus fick syn på mig, så övergav han snabbt storebror Erik, för att berätta och visa för mig.

Så, så var det med magsjukan. Det verkar inte bli mer, han kräktes den gången och inget mer. Vad skönt säger jag bara. Hoppas det inte blir något bakslag. Han verkar så pigg idag så, precis som vanligt. Fast dagis blir det inget idag, ändå, för någon av dem. Ifall, ifall. Och de ska ju vara symtomfria i 48 timmar ändå.

 Kram

Då har man varit på konferans på Hjälmaregården som ligger i Läppe ca 9 km från Vingåker. http://www.hjalmargarden.se/  ( kolla in länken, där var vi. Det har varit fantastiskt roligt. Men mer om det kommer nnär jag får mer tid och ork. Just nu är jag helt slut. Sen som bara den, igår...en lång dag idag...när vi kommer hem, (gubben plocka upp mig i Tranås, jag har ju inget körkort), så efter ca 30 min, så började min lilla älskling Linus att kräkas...."Åhhhh NEJ"!!! tänker man ju bara, fast endast för en kort sekund. Det är ju bara att ta hand om den lille sjuklingen....tycker så synd om honom. Hela han vart slapp och askgrå. Usch. Jag tycker det där är så läskigt...sist han vart sjuk var i vinterkräksjukan och då fick vi ha telefonkontakt med barnakuten i 45 min, tills vi såg att han började klarna till. Vi fick ju inget i honom då, och vi kunde knappt få kontakt med honom. Så nu är det bara att vara alert och hålla kollen. Ja så där stod man då och höll i honom över toastolen, medans han kämpade. Det kom ju inte så mycket. Och att bara spy galla är ju hemskt. Så sen var det ju bara att plocka av kläderna, både mina och Linus. Sprita av golvet vid matplatsen och toalettet + att sprita av toalettstolen och händerna. Sen ut i köket och börja raffsa runt i skåpet efter vitpepparkorn....nähäää det fanns det inga, typiskt, brukar ju alltid ha annars. Det fick duga med fyra peppar...öppna påsen och leta fram de stackars skrämda vitpepparkornen som finns där i. Svälja och se glad ut. Vi får väl se om det funkar denna gången också. Kan ju ha varit för sent ute. Men men...

Sen på med plasthandskar igen...och ner med kläderna i tvättstugan som vi har i källarvåningen. Plocka ur maskinen, ladda med ny tvätt och hänga upp den rena på tork. Pust

Sen upp igen...och här var det tyst som i graven. Alla sover. Det enda som hörs just nu är klockan på väggen och knappandet på tangentbodet till datan.

Men kör det inte lite i magen änså...? Eller inbillar jag mig? Ja...det säger vi. Det gör jag nog...troligtvis. Vill inte få magsjuka. Det vill väl ingen?

Ja, det kanske kan tyckas löjligt att jag sprita både golv och händer, men varför inte. Om man kan minimera risken att sprida det vidare inom familjen och till den minsta på 9 månader, så är det smartast att sprita av det mesta. Erik hade magsjuka för ett tag sedan...och han fick sprita sig och stanna på sitt rum tills det var över och ingen av oss andra vart sjuka.

Vi har haft tur...(peppar peppar-...). Vi blir så sällan magsjuka....(-ta i trä).

Nåja...ska väl sitta uppe en liten stund till och se om jag klarar mig eller om jag drabbas snart...fast det kan ju dröja någon dag...fast mer troligt snarast.

Kram och god natt.

Tittar och tittar, men hittar sällan några nya kommentarer hos mig. Jag vet ju att det är några som läser min blogg, och JA det är roligt att någon tycker att det är intressant att läsa min blogg. Fast det verkar inte vara så intressant ändå...lite trist. väldigt få som kommenterar. Men men...jag skriver naturligtvis MEST för mig själv, men det är ändå S K I T kul att se och veta om någon läser och tycker om att läsa den...

Nåja...skitsamma. Eller?

 Snyft!!