-17,1 grader ute. Huuuaaa...eller ialla fall var det, det för 1 timme sedan. Solen skiner och snön gnistrar....underbart. Fast jag är ingen storälskare av vintern. Men ändå tycker jag det är otroligt vackert, när det är sådant här väder. Borde kanske gå ut med mina (just nu), understimulerade barn. Håller på att bli galen på dem, just nu. De lyssnar inte ett dugg, i vart fall inte 4-åringen, som bara skall bråka med sin lillasyster, som i sin tur endast gör saker för att retas med sin 1 år äldre storebror. Dessutom tål hon ingenting från L idag. Nä, jag får ta och gå ut i snön med dem, lite senare. Tänkte låta lilla Emelie bli trött och somna först. Så jag kan leka obehindrat med de andra två. Får låna gubbens kängor eller något...har inga vinterskor, slog det mig precis.

Återkommer senare...

Kram

Vännen... 

Jag sådde några blommor,

en för varje vän.

Jag tror de var fyra

och särskilt minns jag en.

Det blev höst och vinter

och blommorna de dog.

På våren kom de åter,

men bara tre stod kvar och log.

Så kom då regnet,

med moln så stora grå.

Och nästa gång jag såg dem,

så var de bara två.

Så kom då solen,

med allt ljus den har.

Och plötsligt stod där, ensam,

en liten blomma kvar.

Du härdades i solen.

Du drunknade i regn.

Men ett är ändå säkert,

Du är en riktig vän.

Denna fick jag av en barndomsvän, för många år sedan, när vi var tonåringar. Vi var som systrar, lika var vi till utseendet också. M.S är hennes initialer. Vi hängde ihop i vått och torrt, (fan att vi tappade kontakten).

Vi pratar lite med varandra idag, men det känns inte som samma sak, längre. Vi har kanske tappat det där vi hade då. Eller också får vi jobba lite mer på det.

Men jag vet inte och tror inte att hon ar skrivit denna själv. Utan att det var något hon bara tyckte passade in.

Kram till henne.

Det verkar som om det blir namnet Rosa på min kisse. 35,7 % av de som har röstat tycker så. Själv tycker jag det, men min sambo tycker hon ska heta Misse. Jag låter procenten avgöra i detta fallet.

Namnet Rosa skall i så fall uttalas (Råsa).

Men först vill jag bara skriva lite om hur det gått för Linus idag.
Det började med att han inte ville ta av sig sin blöja efter inatt...(då började jag ana att något stort var på gång), efter ett litet tag, (då det var dags att sätta sig vid frukostbordet), så kröp det fram, lite "skamset" nästan, att han hade bajsat i blöjan, (lilla gubben). Så det var inte annat att göra än att byta förstås och inte göra någon stor grej av det. Efteråt var det kallingar på igen och ännu en dag förlöpte på dagis utan att han kissat på sig. Fint...

Så kom de hem...lekte, tittade på film....m.m. När det var dags att äta middag, så kom han sakta gåendes...(jag var på väg att hämta honom och mötte honom i hallen), han gick med något nedsänkt huvud och sa med låg röst..."mamma jag har kissat på mig", så gick han där med byxorna nerdragna vid fötterna.

Stackars lilla gubben...han verkade så förlägen. Han har ju varit så stolt över sig själv, att han blivit stor kille nu och allt. Men jag sa bara att det gör inget. Då tar vi bara rätt på det då, vet du. Och så gjorde jag det, och han sken upp lite. Jag sa att det är okej, när man precis håller på att lära sig att vara utan blöja, så händer det ibland att man kissar på sig och det är helt ok. Nu gör vi bara ett nytt försök och sätter på nya kallingar...och så gjorde vi det.

No big deal!!
Senare på kvällen så ville ha ha blöja på sig lite tidigare än vanligt och det fick han ju då.

En ny dag imorgon och vi kör på som vanligt.
"bakslag" får man räkna med....om man ens kan kalla det bakslag...nä det kan man inte kalla det...

Kram

...utan blöja och utan att kissa på sig....Åhhh vad stolt jag är!!!

De hade satt på honom blöja då de var dags att gå ut en timme. Mest för att om det blir kissa på sig, så blir det ju i overallen.
Men inget alls. Nu var det ju dessvärre bara en ung kille, (vikarie) där, när jag hämtade mina älsklingar så han visste dessvärre inte så mycket om hur det hade gått med kisseriet och dyl. Men jag kunde se att det inte blivit något i byxan, eftersom han hade samma byxor på sig närjag hämtade som när jag lämnade dem.

Stolt som bara den.

Livet är kanske inte alltid

den fest vi trodde den skulle vara.

Men när vi ändå är här,

kan vi lika gärna dansa.

...dags att hämta mina snöänglar. Ja Linus och Hanna alltså, på dagis. Undrar hur det har gått för min lille prins...? Jag är så spänd och nyfiken.

Det återstår att se...återkommer om detta senare.

Ännu en dag utan blöja för Linus. Dagen i dag, är hans tredje dag utan blöja, och hans första dag utan blöja på dagis. Undrar hur det går för honom. Är så nyfiken...hoppas det går bra. Det kan ju säkert vara så att han glömmer bort sig, och kissar på sig. Men det gör inget...bara att köra vidare.

Han har haft blöja inatt och den var torr i morse när han vaknade.
Nu får vi väl se om Hanna snart "apar" efter och vill vara lika duktig somsin storebror Linus. Men allt har sin tid.

Väntar på att få hämta dem på dagis...

Kram