...ja, asså det är namnet på den "stad", där jag bor...Vetlanda.

Dit ska jag om en liten stund, med min moppe...min fina fina moppe. På med den coola hjälmen, (och förstöra frisyren som jag såååå omsorgsfullt satt upp i tofs). Nu ska jag in till AF och se om jag kan få något ordentligt gjort där, istället. Söka lite jobb också. Jag avskyr att gå här utan något att göra. Inga pengar som ramlar in regelbundet...ingenting. Det gör mig så less.

Nu sitter jag bara och väntar på att sambon ska bli klar, med det han företog sig, just som jag tänkte åka iväg...Nu har jag väntat sen kl 11:00 ungefär och kl är 12:35 nu.
Suck...det gör mig också less.

Hoppas på bra resultat i Knowland-a idag dåra.

Herre gud...rent ut sagt!!!

Jag beklagar verkligen...så futtigt det låter, men vad annat kan jag säga??

Jag tänker på dig nu, kan inte föreställa mig hur det är för er.

Jag hoppas att ni kan hämta er från detta.

Jag verkar ha tappat bort din bloggadress, så därför skriver jag här till dig. Ska leta vidare på burken, men förmodligen så har den försvunnit i en formatering.

Tänker på er...många många varma kramar till dig och de dina....Bea

...ialla fall om man ska fråga lilla Hanna...

Vi skulle ta en liten skogspromenad. Linus, Hanna, Emelie och jag...men den fick ett plötsligt slut. Hanna stannade, som det ofta händer att hon gör på våra promenader, och ville inte gå längre. När hon stannar så där, brukar det vara för att hon vill gå in i skogen via en liten stig eller dyl. somhon hittat...det brukar oftast lösa sig genom att jag fortsätter gå framåt lite sakta. Men denna gången fungerade inte detta. Nä då, när jag vänder mig om för att se henne sakta men motvilligt följa med oss, så ser jag istället henne springandes ifrån oss gråtandes och skrikandes. Jag ropar efter henne att stanna, något ilsket, hon stannar till vänder sig om och tittar sen fortsätter hon att springa. Ja, jag fick ju vända efter henne, men eftersom jag inte kan lämna Emelie, så springer Linus ifatt henne. Han hinner upp henne men då var vi nästan ute ur skogen.

Hon vill inte berätta vad det är, men jag ser att hon är kissnödig. Så jag hjälper henne, något skamset, (eftersom jag blev arg först, stackarn var visst bara nödig, ville väl hem och kissa på toan).

Väl hemma, så får jag ur en hulkandes liten tjej att hon var rädd för monstrerna i skogen....

Nu har jag äntligen rensat lite bland mina länkar...det var för många där nu. För många som jag sällan läser eller som det inte skrivs något i, eller i alla fall väldigt sällan. Jag blev inspirerad av Ann-Louise...det behövdes.

När man...(läs JAG), har kvar en massa länkar mest för att inte såra någon. Det är ju inte det, det handlar om. Jag hinner inte heller sitta och läsa alla heller. En del har jag i min favoritlista. De behöver jag inte länka här. 

De mest, enligt mig, intressanta länkarna är kvar.

Ja, så är det ialla fall. 

Kram på er alla....

Ja, så ser det ut....HC vs ALV.

Vi har ju sagt hela tiden att vi skulle åka till ALV, men så slog det mig, att vi ju faktiskt har HC ganska nära oss också, och att barnen nog skulle tycka det vore kul det också. Okej varför inte båda ställerna....? Nä det har vi tyvärr inte råd med. ALV kostar 840 kr för oss och HC kostar 670 kr. Ja 800 kr om E följer med då.

Det handlar väl inte så mycket om priserna, egentligen. Utan mer vad vi tror att barnen skulle tycka vore kul....

De gillar ju Pippi och alla de där figurerna, men naturligtvis gillar de pang pang och fart och spänning.
Ja, vi får se vad det blir.

Annars är dagen lugn, ännu så länge. Det regnar inte...ännu. Men det ser ut att kunna bli regn när som helst.

ungarna är uttråkade, de vänder upp och ner på sina rum...bokstavligt talat. Sängkläderna åker bort och ligger i en hög på golvet, och madrasserna används till rutchekanor...och jag blir galen.

HUR många gånger måste jag säga till dem att de inte får göra så. De vet att de inte får göra så, för den ena kommer och skvallrar på den andre och tvärt om.

Suck...

Kram/Bea

Så här hyllades popstärnan i Sverige.... 

Ja, då var den borta, tanden som har besvärat mig en tid. Den lagades ju, tillfälligt, för att sedan dras ut eller rotfyllas. Huuummm vad vill jag betala....ca 1200 kr eller 3500 kr? ???? Svårt val det där. Jag vill ju ha mina tänder kvar, men det kostar ju så förbannat mycket. Jag slapp välja själv....tanden valde åt mig. Den ville inte vara hel...jag har inte kunnat tugga på den sidan som den halvlagade tanden satt, det har gjort ont, stuckit som nålar. Jo då, mycket riktigt....tanden var spräckt både på utsidan och insidan....det fanns inte mycket annat att göra än att ta bort den.

De slet och drog, så jag trodde de skulle slita käken ur led...men nu är det klart....den är borta. Jag slipper denna besvärliga tand...om jag nu ska säga slipper...den hade ju varit bra att ha, att tugga med. Men jag ska vara glad att det inte var en framtand, en tand som syns...det är inte kul.

Nåja nog om detta...nu vill jag ha kaffe...men får inget ära eller dricka på minst 2 timmar.

Kram/Bea

Konstaterar nu att Hanna har visst inte haft blöja på natten heller, sedan hon slutade med blöja på dagen. Jo EN natt. Sen har hon varit utan. Sambon satte inte på henne blöja den ena natten, (H ville inte det själv), fast jag trodde hon hade blöja då. Sen var hon utan blöja igår natt och inatt, utan olyckor. Så skönt. Kan också konstatera att vi nu då alltså köpt vårt sista paket blöjor till Hanna också. Nu har vi bara ett blöjbarn kvar. Såååå sköööönt. Det kostar ju en hel del, dessa blöjor.

Tänk att det kan gå så fort, när de väl bestämmer sig för att sluta. Hon slutade bara tvärt, lilla gumman. Och gissa om hon känner sig stor. Idag kom hon in till sovrummet, alldeles kall om händerna, och sa: "jag har varit ute och städat"

Jo då, hon hade klätt sig själv med byxor och strumpor och t-shirt och skor och sist men inte minst....kepsen, och helt sonika gått ut. Runt 7-tiden på morgonen ,vad vet jag...jag sov ju. Hon hade bara tassat ut i tysthet. Tur att man bor som man gör. På en lugn gata med trevliga pensionärer som ofta är uppe tidigt. Ett äldre par längre ner på gatan, är så glada i L och H. Mannen i det hushållet fångade upp L och H en gång, när de var på rymmen och gick helt enkelt hem med dem till oss. Tur att det var en ärlig människa. (ryser vid tanken på vad för oärligt folk det finns i världen). Den gången de rymde var när vi var ganska nyinflyttade hit, ungarna skulle bara utforska antar jag, de skulle ner till lekparken, som ligger vid en gata som går paralellt med vår. 

Nåja, nog om detta. 

Återkommer kanske framåt dagen....kram/Bea