Mår inte så bra ikväll, amningen strular som fabian. Det har totalt låst sig för Vicktor och mig, han vägrar välling, men äter tack och lov gröt och purémat. Den så kallade utdrivningsreflexen fungerar plötsligt inte. Jag vill inte sluta amma redan.  
Förmodligen är det så att eftersom det gör ont när jag lägger honom mot min mage, så hämmar det utdrivningen, eftersom smärta ju är en form av stress och stress påverkar i allra högsta grad utdrivningen eller tillverkningen av det hormon som styr det i alla fall. Så har vi hamnat i en ond cirkel....detta måste få ett slut på något vis.

Till råga på detta så har en av suturerna i mitt op-sår skurit igenom huden och grävt sig ner i huden en bit. Det varar och det rinner sårvätska från såret. Det är rött och spänt och ömmar något vansinnigt. Ja jag vet jag fick rådet att ringa till vårdcentralen förra veckan och det gjorde jag, de tyckte absolut att jag ska vända mig till kirurgen men de tycker att distriktsköterskan ska ta hand om detta...men NU har det kanske gått lite för långt....eftersom en av "trådarna" grävt sig ner. *

Jag måste försöka släppa tankarna på amningen, det är ju redan låst om det är....men tänk om jag hinner sina innan vi kommer tillrätta med detta...

Kram