S I S T A dagen på 2011 är det imorgon!! Läste en blogg tillhörande en av världens bästa, ett inlägg som handlade om det gångna året. Så bra sagt....ehh...skrivet. Ja, kolla själva....Emmelie. 

För det är nog så, att många fokuserar nog på allt skit som varit...JAG kan vara duktig på det själv. Och jag tror INTE att jag är ensam om det. Varför är det så lätt att göra det, fokusera på det negativa, ta åt sig av negativ kritik och elaka kommentarer? För det är ju faktiskt så, man suger åt sig av det, som en snustorr tvättsvamp. Som en törstande i Saharas öken...varför? Varför ska det vara så svårt att ta till sig av det positiva? Av allt det snälla och varför ska det vara så svårt att tro på det?
Visst jag ser inget ont i att man tar till sig, (till en viss gräns), av det negativa...det kan nog i VISSA fall ge lite självinsikt...men i det stora hela så tror jag man måste lära sig att sålla....O R D E N T L I G T!! Det kan ju förstås vara så att  det hänt något tråkigt i ens närhet och det tror jag inte man SKA glömma, eller sopa under mattan. Jag tror faktiskt på att "inget ont utan att det för NÅGOT gott med sig". Man kanske inte alltid ser det där goda...just då. Men det kommer till en sedan, när man fått lite distans till händelsen. När man fått sörja...kanske inte sörjt helt klart...men ändå en bra bit på vägen. Jag tror också STARKT på att allt som sker i ens liv, stärker en på ett eller annat vis. Det ä nog inte helt osant, det där talesättet, "det som inte dödar, stärker en", jag tror nog lite att det kan vara så. Det är klart, det kanske inte alltid är så, och kanske inte för alla. Men i vart fall, så är det inte fel att känna sorg, och jag tror det är viktigt att minnas och komma ihåg....men inte älta.

För precis som Emmelie skriver, så är det så viktigt att man ser framåt också...för annars tror jag inte man kan ha någon som helst "nytta/glädje" av det där onda som ska stärka en i slutänden. Låter det snurrigt? Ja, kanske det...det är inte helt lätt att få ner i bokstäver vad jag tänker.
Erkänn det tråkiga, bearbeta det, och gå vidare...se framåt. Minns det tråkiga, som en lärdom, om det finns något att lära ur det vill säga....allt rår vi ju inte över, (som dödsfall te x.), men minns och se tillbaka på det roliga, på det positiva...det är väl det som jag kan tycka är något att se tillbaka på, om man nu ska se bakåt. Allt kan man bära med sig, men lämna det tunga bakom dig...bär inte med dig det, så det blir en börda.
Så tar man nya tag....varje dag har nya erfarenheter....något nytt att lära, om man bara vill. Ibland kan det vara svårt att se det, tror jag. Man trallar på i sin vanliga lunk...man missar allt runt omkring......

Ja, nu trillade det visst på här...jag tänkte jag skulle försöka mig på och reflektera lite på det gångna året...vad har hänt?
En STOR händelse var förstås den första halvan av året...Vicktors födelse förstås. Mamma fick vara med då, det var spännande och faktiskt kul. Ja Jocke var förstås med också. Sen nästa stora grej, var att Linus började förskoleklass då i höstas...det kändes stort och på samma gång började min föstfödde son Erik, på gymnasiet...det kändes ännu STÖRRE!! Fasansfullt stort och lite skrämmande...herre min...han har två år kvar till sin myndighetsdag...Ohhh My!!  
Sen FRIADE min sambo....HELT oväntat...efter att vi varit förlovade i 6 år och tillsammans i 7 år. Det hade jag VERKLIGEN inte anat. Hade liksom för längesedan släppt tankarna på att gifta mig...kände inte för det helt enkelt...varför gifta sig, det förändrar ju inget. Såååååå....vad kan vi då ha att vänta oss av 2012 ?
Jo jag förresten, glömde ju att nämna att jag började studera våren 2011 också....till Kock.
Men nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra efter min mammaledighet. Jag har ju en liten dröm....ett mål...och dit ska jag nå, på ett eller annat sätt....jag har kommit fram till att jag vill tillbaka till vården....jag är ju trots alt färdig Undersköterska och dit vill jag igen....fast drömmen och målet är uska på förlossningen. Vilket drömjobb. Åhhh vad jag vill dit.
Finns dock ett STORT hinder och det är körkort. JAG HAR INGET KÖRKORT!!!  Hur ska jag någonsin få ihop pengar till det? Jag bankar  min panna blodig, för att komma på hur....
Jag behöver åtminstone 10 000 kr till det....någon som har lite pengar över....någon? Ingen?
Märkligt?

Nåja, det är trots allt ett mål samt att få jobba som uska på förlossningen.
Men vi får ta nya tag 2012 mot dessa mål. Se framåt ej bakåt.
Se lösningarna , inte problemen. Fokusera på det positiva...

Och slutligen vill jag avsluta med att säga....(om jag nu inte blogga imorgon, vilket inte är troligt)...

HA ETT GOTT SLUT OCH ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA!!!!