Jag vaknade nu inatt, kl 02 och har rejält ont i ryggslutet...(har inte gjort något under dagen som varig ansträngande), såna "MENS"smärtor i ryggslutet så jag blir galen...jag somnar om, men bara en stund, för nästa gång jag vaknar till så är kl 02:15 har fortfarnde ont så jag ligger och vänder och vrider på mig. kl blir slutligen 03 och jag beslutar mig för att nu gör det så pass ont att jag måste nog koppla på TENS:en som jag hyrt. Tycker inte den gör så mycket nytta, så jag ökar upp styrkan....lägger mig ner och försöker att somna....nej det går inte...jag måste sitta upp. Sitter en stund...och inser att nä, jag måste på toa...göra nummer 2. Det enda som rusar genom mitt huvud är att jag inte hunnit packa BB-väskan. Ja, för detta känns som om det skulle vara något på gång. Jag är 35 + 1 nu i detta nu. Visst de klarar ju av det, men det vore ju bra om den fick ligga några veckor till i alla fall, dessutom har jag ju inte packat BB-väskan ännu, (finns ju gott om tid för det...eller ?). Sen tänker jag på de andra gångerna då det börjat likadant, med ryggont och att jag blivit tvungen att tömma mig, alltså göra numer 2. Har i skrivandets stund fortfarande ont, (kl är 04:01), men jag vill "dokumentera" så mycket som möjligt, mest för min egen skull. "Kul grej" liksom.
Även att det känns som om något är på G, så vill jag inte ringa till förlossningen...det är ju för tidigt. Jag vill inte väcka gubben...bäst han får sova, han ska ju upp och jobba. Dessutom så lugnar det säkert ner sig....bara jag får något annat att göra, som att sitta här.
Magen hårdnar emellanåt, men inte på det där toppiga viset, (ni som fött barn vet nog vad jag menar), inte så där så att magen får en fin bollformad form, utan mer som om den plattade ihop sig samtidigt som jag har ont i ryggslutet, som en sjudundrandes mensvärk. Hungrig är jag också, kanske skulle ta lite jordgubbsfil och flingor...all bran flingor...? Jag som aldrig brukar äta om nätterna. Men som sagt jag är HUNGRIG.
Bäst att passa på, för nu känns det som om det lugnat sig....äta lite, ner i sängen och hoppas och tro, på att det var/är ett falskt alarm. Fast nu gör det ont igen...nåja...den som lever får se.
De klarar ju av ett barn född i vecka 35+ men som sagt, det vore ju bra om den ville stanna kvar i magen ett par veckor till i alla fall. För bövelen, vi ska ju fira pappas 65 års dag den 7 maj också. Han fyller på tisdag den 3 maj, och vi ska ta honom med ut att äta på lördagen efter.

Kram och håll tummarna att det bara är ett falskt alarm.