Visst har det väl varit en helt fantastisk dag? Varmt och skönt.
Mitt på dagen i den värst gassande solen, får jag för mig att, nu ska här klippas gräs. Men det gäller att passa på när man kan. När Victor är nöjd och sover. Och sov gjorde han....länge. Skönt. Jag hann både klippa gräset och in och fixa en lunch/middag till oss. Men jag hann inte mer än att sätta mig till bords, förrens han börjar gny, (vilket jag kände på mig redan stunden innan), men jag tog mig tid att äta mina stekta färskpotatisar, köttbullar och stekta ägg. Slurp. Satt fint med mat efter pärsen i trädgården med allt gräs i värmen. Men nu är det fint igen...en stund i alla fall. Det varar ju inte så länge dessvärre.

Visst i attan ja, här hinner jag ju inte sitta, tänkte ju ut och vattna nu medan han sover, passar ju utmärkt nu när solen är på väg ner med för den delen.......

Hej och hååå...kram

Idag har det varit just det...en lugn dag. En dag med amning och filmtittande med de andra något förkylda och hostiga barnen.
Ja, en lugn dag, ännu så länge är det ju bara amning, blöjbyten och sova som gäller för lillfisen, (vars namn nog blir Victor).

Hade tänkt att hinna med lite blogg nu ikväll, så vi får se vad det blir av det.
Mina blogginlägg kommer troligtvis mestadels handla om bebis och amning och allt vad det nu kan vara, med att ha liten bebis i huset igen.

Det kommer vara uppriktiga inlägg, om hur jag verkligen känner just när jag skriver dem. Om att det inte alltid är så rosenrött att ha bebis, att amma, att hållas vaken etc. Men naturligtvis om allt det där rosenröda och "svävapårosamolntiden...." Om hur liten Victor utvecklas och mår. Om hur jag mår och inte mår.
Om vad de andra trollungarna tycker om sitt nya syskon osv.

Men det får bli ett senare inlägg, nu vill Victor ha mat.

hej och kram

..."med lust och bävan stor"...

Lite så är det ju...eller hur...eller tycker ni alla ammande kvinnor där ute att det ENDAST är mysigt och härligt och en ljuvlig dans på rosor?
JUST nu, så tycker jag INTE det. Jag vet att det kommer en tid....snart...då jag kommer att tycka att det är ljuvligt, mysigt och allt det där, men även det andra också....alltså RAKA motsatsen.
För ännu så länge, så har inte mjölken runnit till ännu. Ännu så länge så har lille plutten inte fått äta sig mätt. Han tuttar och tuttar och tuttar och det han hittills får är lite råmjölk....inta att förakta, dock, den är NOG så VIKTIG. Men gör honom inte mätt, men ju mer han får ligga och amma, desto fortare kommer det igång med mjölken och han kan få sig ett skrovmål. Snart så, snart så....jag känner ju att det är på gång. Men fram tills dess...så är det att sitta med tuttarna framme HEEEELA tiden, i princip.

Den lille plutten suger så det gör ooooont i brösten....och magen. Ja, ni som har varit "där", det vill säga i den situationen, vet nog vad jag menar. Hur ont det kan göra i magen när barnet suger. Men det är som det ska ju. Det SKA göra ont....och ont gör det.
Men det ger sig, det med, precis som förlossningsvärkarna ger sig, så ger sig detta med...bara mjölken får rinna till.

Ja som ni ser så handlar min blogg för närvarande bara om ammning...men det är ju så mitt liv ser ut just nu för tillfället, och min blogg handlar om det som sker i mitt liv....just för stunden.

Just nu, är det två skrikande barn, bara att välja...ja gubben sover förstås...i soffan. Så nu ska jag sparka upp honom först, så han får ta en av dem.

Kram

...blir det bara ikväll. För snart ska jag krypa ner i min egna säng och förhoppningsvis få sova någon eller några timmar innan det blir dags att plocka fram tuttisarna mina.
Jopp....så är det. Fick åka in idag, på självaste mors dag och fick efter 2 timmar och 59 min en mors dag gåva i form av en 3705 gram "tung" gosse med 53 cm från topp till tå.
Vi har inte till 100 % bestämt namn ännu, men det lutar åt en Victor.
Det känns bra och låter fint tillsammans med våra andra barns namn, tycker vi.

Kram och ha en underbar fortsatt Mors dag.

Grattis mor ännu en gång på Mors dag. Hoppas att det blev en bra dag för dig, utan 3 rätters middag.   

...eller...så fort jag rör mig så får jag ont så jag viker mig dubbelt...har inte ringt hem gubben ännu, men får nog göra det snart.
För att skicka sms funkade ju inte. Gjorde det nyss, där det stod; "ring".

Men inget samtal ännu.
Själv har jag kopplat på TENS:en

tänkte precis säga att värkarna är korta men intensiva så fick jag precis en sådan....de ökar i styrka, så nu ringer jag nog gubben min...har ju erfarenhet av att det kan komma snabbt.

Kram

....ja, jag överväger på fullaste allvar att ta mig en promenad nu. Det jobbigaste med att vara så här rastlös, som jag alltid tycks bli på kvällarna, är att jag inte kan göra så förbaskat mycket av mig. Jag kan ju inte gärna ge mig ut och klippa gräset så här dags på kvällen, (22:16), jo, jag skulle klippt gärset tidigare idag, och jag påbärjade detta och hann med att klippa två små plättar, men så hade jag oturen att gärsklipparen plötsligt fick för sig att strejka....grrrrrrr...jag blev så arg, (blev lite förvånad över min reaktion i den stunden); för jag svor högt och "fult" för mig själv. Så här i efterhand så kan jag medge att det var en kraftig överreaktion...men men....så kan det vara.
I vart fall, så beskriv jag klipparens symtom, för min käre sambo, och han säger direkt...."en loppa på stiftet".

Ja just det ja, tänker jag för mig själv....loppa på tändstiftet...det där berömda uttrycket som jag inte tror på för fem öre. Drog dock INTE igång någon diskussion i ämnet utan teg och bad honom senare på kvällen att visa mig hur det kan se ut om det är en loppa därpå och hur man åtgärdar problemet. Sagt och gjort, vi gick ut och skruvade loss tändstiftet och han visade mig hur det såg ut och ja...ta mig hundan....där satt det en lite partikel, som närmast kan beskrivas som en liten loppa. Bara att ta bort och göra så rent som möjligt och tjoff...så gick gräsklipparen igång och jag kunde genast höra att den, (tror jag ska döpa den snart....klipparen alltså), gick bättre. Den liksom "hostade" inte längre.
Jag har lärt mig något nytt och kan i framtiden åtgärda problemet själv....(STOLT).

Nåja, i vart fall som helst är det dock för sent för att slutföra klippningen, om inte jag vill ge mig ut med pannlampa och få ilskna grannar på mig.

Oj, gled visst iväg lite där. Promenad pratade jag ju om. Ja, just....är så rastlös, så varför inte en promenad? En kort en i alla fall.
Kanske....eller ner till tvättstugan....? Vika tvätt, hänga tvätt...?

Njaaaaaeeeeeääääää, jag hoppar nog det i kväll. Men promenad....kanske det kan bli. Ska i så fall först bara skriva färdigt här.
Sen tänkte jag lägga upp en magbild eller två.

Min mage i vecka 40, (eller 39+4 om man så önskar).

Kram

På måndag är det beräknat förlossningsdatum. Undrar jag om jag går tills dess eller om jag går över tiden. ??
Omöjligt att veta. Vissa dagar går jag omkring och har ont hela tiden, av förvärkar och dyl, och andra dagar är det så lugnt så jag måste titta ner på magen för att se om jag verkligen ÄR gravid.
Var ju på MVC igår, allt såg bra ut. Hjärtljud på 147, och magen hade blivit lite större, men det är förstås, bebis växer ju. För övrigt, (utöver foglossnigsbesvären, som även de går upp och ner beroende på vad jag gjort), så känner jag mig knappt gravid. Faktiskt. 

Min barnmorska kände även hur bebis ligger och den är naturligtvis fortfarande fixerad. Hon kände även på livmodertappen, den är bakåtriktad, (som den ska vara då den inte är helt utplånad och helt mogen), men dock så är den mjuk, och ganska mogen, utplånad till hälften ungefär och öppen ca 2 cm. Så visst har det hänt saker.
Tänkte att visst nu, kommer det att hända saker efter att hon varit och provocerat på livmodertappen, och ja, lite hände det ju. Fick under resten av eftermiddagen och en liten bit in på kvällen, fler och värre förvärkar, men efter natten är det så lungt igen, så jag måste kontrollera att magen ännu är där.
Nåja, bara att fortsätta att fyllla mina dagar med saker, så att dagarna går fortare, eller i alla fall känns så.

Nu har jag tex tänkt mig att gå ut och rensa färdigt i blomrabbaten på framsidan, om det inte är allt för blött där vill säga.
Sen får vi se om jag drar igång gräsklipparen.

Hej och kram

Midsommar veckan åker vi på semester...till STOCKHOLM!!! Yeaaaaa!!! Jag längar redan. 2 långa, sköna, veckor i storstaden. Så underbart. Det var längesedan vi var iväg dit. Så nu, äntligen. 2 veckor.....

Tänk vad vi ska hinna med. Vi hinner med det vi tänkt och förhoppningsvis lite till. Vi hinner upptäcka Stockholm tillsammans med våra barn. OCH vi kommer att hinna träffa släkt och vänner som vi oftast annars aldrig hinner göra, på det viset som vi önskar. Tänk att kunna lägga en heldag, med någon vän eller annan nära...utan att känna sig pressad av att vi ska hinna träffa någon mer, på samma dag därför att vi ska åka hem inom någon dag. För oftast har vi bara varit iväg över en helg.
Ja, nu ska ju tilläggas att jag visst inte har glömt att vi har en bebis med oss. Så resan upp kommer att ta lite extra tid och att vi inte kommer att kunna fara runt som skållade råttor....eller kunna och kunna...men vilja är väl snarare ett mer korrekt uttryck. Men vi känner oss trygga i det. Vi får ju anpassa oss. Naturligtvis.

Och vi kommer ju kunna göra det på 2 UNDERBARA VECKOR!!! Och jag säger så oavsett vädret...det kommer inte spela sååå stor roll. Klart att det gör en del, men det ska bli så skönt att komma hemifrån ett tag, få vara med min underbara familj. Få gå på Skansen, på Gröna Lund, på museum framförallt med vår vetgiriga lille 6-åring. Som är så nyfiken på allt möjligt.
Om det är någon som har ett tips på vad man kan gå och titta på med barnen, så tipsa gärna.

För övrigt har jag idag haft en lugn dag, trots att jag inte varit hemma hela dagen. Det blev en tur ut till kompisen för att titta på bebis och hundvalpar. Sjukt söta....och sjukt sugen blev jag på att skaffa valp...men NEJ!! Vi skippar det NU. Vi väntar nog, trots allt. Det kommer säkert att bjudas fler tillfällen i livet.
Har försökt att röra mig, så jag ska sätta igång bebisfödandet...men icke, och som sagt, jag tror EGENTLIGEN inte på att man kan göra något åt det. Bebis kommer när den är redo...det är ju trots allt barnet som bestämmer när den föds. Men visst, kan man försöka hjälpa till lite.
Tittade på när Linus sparkade boll på knattefotbollen och samtidigt sparkade jag lite med Hanna och Emelie vid sidan om, vilket resulterade i lite springande från min sida...tänk er vilken syn...en gravid flodhäst, springandes efter en boll med två små skrattandes vid sidan.   

Ja, ja så illa var det väl kanske inte. Kändes faktiskt rätt bra. Men jag vill ju inte ta i för mycket. Så det blev inte mycket spring, även om det vart en del och inte så särskilt snabbt heller.

Har inte mer ont än vanligt....lite mer har det släppt av slemproppen, men inte så mycket. Så ja, det är bara att fortsätta att vänta och vänta.

Imorgon hoppas jag på bättre väder...vindstilla och värme tack. Ja det behöver inte bli 40 grader eller så, men det kan väl i alla fall vara lite mer värme och ingen blåst och inget regn....TACK!! För i så fall så SKA jag olja in möbler.

Nu in i ducshen och sen blir det nog faktiskt sängen. Ska lägga upp lite bilder från kameran till datan först förresten...men jag lägger nog inte ut dem ännu.

God natt och KRAM