Denna handlar om en period i mitt liv, som varit lite tuff.

Löften

Jag dansar med tårar i ögonen.

Jag känner smärtan i min kropp.

Nu har slutet kommit.
Jag vet inte längre någonting.

Jag vet inte vad jag vill.

Jag vet inte OM jag vill.

Jag kanske inte orkar?
Jag kanske hoppar av på vägen?

Jag vet ingenting längre.

Jag vill bara ha en stor famn,

att krypa in i.

Alla dessa jävla löften, som

bara var tagna ur luften.

JAG HATAR ER!!

Jag kan aldrig lita på någon.

Hur skall jag någonsin kunna

lära mig att älska, om ni hela

tiden styr mig, säger hur

jag skall vara.

Om jag skall vara som en

jävla kappsäck.

För det är det jag är...

- i era ögon.

En JÄVLA vara!!

Jag har nget eget liv!!

FAAN TA ER!!!

Men du, du såg mig.

Såg min förtvivlan - förstod den.

Jag har aldrig känt den känslan

förut.

Du dömer mig inte.
Du såg mig,

bara mig.

Inte bara ytan....

-TACK!!

...det var smarrigt. Vi lagade middag ihop, gubben och jag. Han stekte på köttfärsen och den biten medans jag kokte pastan och gjorde iordning ostsåsen. Ostsåsen hällde jag över i den kokta pastan och blandade runt. Köttfärsen i en ugnsäker form...och pastablandningen över den...och över allt detta strödde jag över ost och så in i ugnen...ca 200 grader tills osten smält. Taaadaaaa färdigt. Och mumsigt. Japp jag vart inspirerad av Rachel Ray på tv 3, hon gjorde något liknande, fast med en massa grönsaker också i köttfärsen. Skulle jag med haft, fast jag hade inge hemma och ville inte rusa ner till affären för det. Det får bli nästa gång.

Sen har jag en fruktansvärt sur och grinig tonåring här ikväll. Av någon anledning, tycks han tro att han själv kan bestämma över saker och ting. Som när han skall sova eller inte. Ikväll beslöt han sig för att vara förbannat otrevlig. Framförallt mot Jocke. Han kan vara rätt så hård emot honom ibland, kan jag tycka. Men ikväll, trots att han är trött, (han har inte sovit ännu, trots att han jobbat natt), så har han ändå stått ut med massor från Erik ikväll. Han får höra att han ö elak och dum. Att han inte vill ha med honom att göra. Vill inte ha honom som låtsaspappa. Att han inte vill att han skall bo här längre etc etc. Suck vad jobbigt kan är jobbigt. Ikväll har han en rikitigt dålig kväll. Han är uppkäftig mot mig med. (just nu i skrivande stund, kallar han J, vid fula namn. Som jävla ***-huvud. Vad fan gör man. Just nu känns det som det bästa är att låta honom vara ifred. Vi har sagt vårt och det är att det är dags att sova ikväll för honom. Vanliga fall ska han ligga i sängen kl 21 men nu vart det en timme tidigare. "Jag tänker inte sova!!!" Skriker han.

Ja jag skulle kunna hålla på hur länge som helst. Men det hör väl tonåren till. Samtidigt kan ju inte vi, acceptera vad som helst. Vi har sagt vårt...och det får räcka. Vi tänker inte ge oss in i några fler disskusioner med honom. Nu ligger han och beklagar sig för sig själv och då får han väl göra det. (blev tvungen att avbryta ett tag ca 1½ timme, men nu är jag tillbaka). Allt är lugnt. Bara jag som är vaken. Barnen sover...alla.

Så tyst och lugnt det är. Inte ens TV:n är på. Undrar just vad jag missar för något bra. *ler*

Nu har jag dessutom hunit med att göra några kunduppföljningar med mitt Enjo. ringt runt till lite kunder, för att höra hur det har gått...om de är nöjda med produkterna som de köpt. Det tar sin lilla stund, men det är lite roligt.

Lite bilder från dopet. Tårtorna har mamma Therese själv gjort.

...att göra. Jo det har jag egentligen. Gubben sover, han har jobbat natt igen. Emelie sover. Linus och Hanna tittar på Lotta på Bråkmakargatan flyttar hemifrån. De sitter som små ljus. Åhh vad jag verkligen borde  sätta lite fart här. Jag har egentligen MASSOR att göra. En massa tvätt att ta hand om. Både ren och smutsig. Men jag avskyr för närvarande att tvätta. (annars tycker jag det är rätt roligt faktiskt), men vår torktumlare är kass, fast den är alldeles ny. Tvätten luktar apa, efter att den har tumlat runt i maskinen. Usch!! Jag kan inte köra båda maskinerna samtidigt, för då går säkringen i huset. hummm, illa gjort. Men hör och häpna, halva huset går på samma säkring. Det kan ju aldrig stämma. Och tvättmaskinen och torktumlaren går på samma som husets lampor och eluttag. Så det känns ju lite halvtrist. Visst jag kan ju hängtorka tvätten, (vilket jag också gör), men då blir tvätten hård och sträv. Gör för visso inte mig något, men sambon ogillar det skarpt. så jag får ialla fall köra tvätten i tummlaren efter att de har torkat, så de mjukas upp lite.

Sen ska jag göra mig iordning till dopet i eftermiddag. Och det tar väl en halv efvighet det med. Jag tänkte platta mitt ostyriga hår...vilket tar en HEL evighet, eftersom jag har så tjockt hår...självfall dessutom...jobbigt. Önskar jag hade rakt hår, lite tunnare.

Nåja, jag ska väl sluta gnälla och sätta igång istället.

Sitter här nu och kikar runt efter jobb...om inte annat så efter sommarvik inom vården. Där finns det ju jobb. Sommarvikarier behöver de ju alltid. Men det är ingen som svara på någon telefon. De är väl upptagna. Så jag skickade ett mail...men jag är så otålig. Tycker ju bäst om att prata direkt med beröda människor, med de människor som avgör omjag får sommarvik eller ej. Sökte först via Vetlanda kommuns hemsida, men länken de hade lagt ut var felaktig, så jag ringde snällt och påpekade att något måste vara fel ang. det. Och det var visst ingen som hade påpekat detta ännu. (vilken tur att jag gjorde det då...eller också inte). Ialla fall, medans vi pratade så kollade hon vad som var fel, om det var något fel alls, och jo då, hon upptäckte ett fel.  Men iväg kom en ansökan ialla fall.

Vi har ju ett äldreboende här där jag bor, det vore ju fint om jag kunde få hamna där, eftersom jag inte har något körkort, ännu.

Ja, vart var det nu jag hittade dem nu, (kollar i skrivande stund). Jo just ja.... bland annat på www.postogram.se  och på  www.kortbutiken.se annars googlade jag på dikter och verser...

Blir inte klok på detta....i kategori dikter....

Jag ville ha det centrerat...men det blev inte så. Viss text blev så, medans annan text inte blev det...

Bättre än så här kan jag inte få det, just nu...orkar inte mer nu ikväll. Det är sent...inte kväll...NATT!!

God Natt

EN DOTTER
Av: Siv Andersson

Ett barn är ett mirakel
väl värt att vänta på.
Det största och det bästa
en mor och far kan få.

En dotter kan förtjusa
från början med sin charm
Och gärna blir hon buren
av någon villig arm.

Men snart hon börjar tröttna
på att bara vara rar.
Och livet har så mycket
som lockar och som drar.
 
Den tiden går så fort
från liten tjej till stor.
Dock är hon alltid älskad
långt mera än hon tror.

EN SON
Av: Siv Andersson

Från livets första steg
han testar vad han får.
Han skrapar sina knän
och torkar bort en tår.

Men barkbåten han gjort
förs ut på öppet hav
när sonen ska bli man
och möta nya krav.

Hans pojkrum blir nu tomt.
För söner är ett lån.
Och ständig närkontakt
byts ut mot telefon.

Men trots att åren går
och han blir stora karln
förblir han alltid son
och älskad som ett barn.

Ett barn som kritiseras - lär sig fördöma
Ett barn som får stryk - lär sig att slåss
Ett barn som hånas - lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi - får dåligt samvete
Men...
Ett barn som får uppmuntran - lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans - lär sig tålamod
Ett barn som får beröm - lär sig uppskatta
Ett barn som får uppleva rent spel - lär sig rättvisa
Ett barn som känner vänskap - lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet - lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat - lär sig känna kärlek i världen

Krama mig ofta så blir jag glad och trygg,
låt mig känna mig älskad även om jag varit stygg.Stå fast, ni som är vuxna, trots mina prövningar och test,
för även om jag klagar är ni ändå bäst.Visa mig i handling vad respekt är för någonting,
lär mig se det vackra i världen runt omkring.Tala om att jag duger just precis som jag är
och låt mig höra ofta att jag är er väldigt kär.Låt vårt hem vara ett ställe där tolerans och kärlek bor
och kom ihåg att man kan leka även om man blivit stor.